|
Storskifte genomförs 1793 men det ändrar inte livet på landsbygden, utan var mest en uppdelning av utmarkerna.
Tegodlingen bestod.
En bonde kunde ha 30 - 40 olika lotter och vara beroende av andras arbetsmetoder. (Se kartor här bredvid)
Befolkningsökningen tilltar och tegskiftet håller inte längre. Tusenårig bygemenskap och gamla sedvänjor övergavs.
Laga skifte genomfördes här i bygden 1846.
Byarna splittrades och gårdarna flyttades ut.
Större brukningsenheter gav förutsättningar för nya kunskaper och idéer.
Bättre skördar och närheten till Göteborg ändrade inriktning från självhushåll till att även producera för staden.
Björlandaborna levererar kött, mejerivaror, ägg och grönsaker. Potatisen gör bönderna på Hisingen berömda.
. |
Kvisljungeby på distans (Evas bild)
Kvisljungeby ger fortfarande intryck av oskiftad klungby, genom de tätt grupperade gårdarna.
Boningshuset längst till vänster var under några år på 60-talet kommunalkontor. Här träffade kommunens ledning företrädare för Volvo.
Syftet var att bygga en bilfabrik. Planer fanns även på att lägga Torslandas storkommuns centrum i området kring Kvisljungeby by.
.
|
Låssby på distans.
Några km söder om Kvisljungeby ligger Låssby. Båda byarna berättar hur landskapet kunde se ut före laga skifte.
Skogen, ”fattigmans tröja”, levde man dock utan i flera hundra år. Först i början av 1900-talet kom en omfattande
skogsplantering igång som förändrade landskapsbilden.
.
|
Flygbild över Steneby-Östergärde.
Bilden visar Steneby-Östergärde och utskiftade gårdar. Volvo Lastvagnar finns nu här tillsammans med andra verksamheter.
Alla gårdarna är borta.
.
|
Enkelstuga eller framkammarstuga, Steneby 1920-talet. Hustypen har åtminstone förekommit sedan medeltiden.
Den har en asymmetrisk plan i tre delar förstuga, stuga och kammare. För att lättare kunna värma upp stugan var takhöjden mycket låg.
Det var en vanlig hustyp från mitten av 1700-talet. Under andra halvan av 1800-talet utvecklades enkelstugan ibland med veranda,
förstukvist och två våningar.
.
|
Patrikes dubbelstuga i Trulsegården. I det västsvenska dubbelhuset har man lagt fyra rum runt skorstenen i stället för två.
Fasaden är symmetriskt uppbyggd och fönstren placerade i par. Ännu i mitten av 1800-talet var många hus omålade
även om Falu rödfärg börjat slå igenom. När ekonomin blev bättre t ex genom förbättrade jordbruksmetoder,
fick fler råd att måla sina hus med ljusa linoljefärger.
.
|
Jordkulebostad vid Björlanda Kile. Sonen i huset är hemma. Bilden är drygt hundra år gammal.
Vidare utefter Björlandas kustremsa finns lämningar efter en försvarsanläggning i Kippholmen, en skans från 1700-talets början.
I samma trakt fanns på 1760-talet två sillsalterier.
.
|
En relativt vanlig uthusbyggnad på gårdarna är källarvinden, en källare i sten och en vind i trä. Båda med egen ingång.
Ofta ligger de i en sluttning men utan skyddande jordlager. En källarvind är en klimatanläggning.
Den tjocka skalmuren skyddar mot frost på vintern och värme på sommaren. Taket mot väta.
|