Under 1970-talet uppkom en diskussion om behovet av att bilda en hembygdsförening på Västra Hisingen med de gamla socknarna Björlanda och Torslanda. Även den del av Lundby som låg inklämt mellan Torslanda och Björlanda kunde anses som en naturlig del, d v s Arendal, Härröd och Syrhåla.

Dessa bygder som under århundraden haft jordbruk och fiske som huvudnäring hade nu blivit föremål för omfattande förändringar. Många byar hade ödelagts. Övergången till stadsmässig bebyggelse hade börjat på 1950-60-talen. Det var således hög tid för att bevara minnen och föremål från gången tid.
Det skall dock påpekas att epokerna med fritidsbebyggelse och flyghamn ägt rum tidigare.

Intresset för sommar bostäder på landet började vid sekelskiftet kring 1900. Först i Hjuviksområdet dit man kunde ta sig med skärgårdsbåtarna. Bättre vägar på 1920-30-talen och tillkomsten av bussförbindelser medförde nästan något av en invasion. Affärer kom till på många ställen.

Flyghamnen, som det från början hette, invigdes 1923. Sjöflygplan förekom på den tiden varför hamn kom in i bilden. Epoken avslutades 1977 då Landvetter och delvis Säve tog över.

Torslanda kommun bildades 1952 genom en sammanläggning av de gamla socknarna Björlanda och Torslanda. Vårt område var från 1950 utsatt för ett massivt tryck från politikerna i Göteborg som ville införliva Björlanda och Torslanda med staden. Vi gjorde motstånd i det längsta, den 1 januari 1967 kom vi dock att bli en del av Göteborg.

Då Torslanda kommun bildades 1952 var invånarantalet 2000, vid införlivningen 1967 hade invånarantalet ökat till ca. 6500 personer, främst genom utbyggnaden av Noleredsområdet och villabebyggelse i Heljeredsområdet.

Volvos etablering i Sörred-Röraområdet startade 1959 med invigning under pompa och ståt 1964. Småindustrier hade tillkommit i Östergärde och Röd.

WW

Torslanda åter egen kommun?
En del anser att det är det enda rätta och kämpar för detta i ett nätverk. Läs mer om detta HÄR.

1977 den 28 april, Werner Wessberg och Karl-Erik Jansson tog initiativet till ett möte och samlade 15 personer i samlingslokalen Nolereds torg i Torslanda centrum, för att bilda en hembygdsförening (närvarolista) . En interimstyrelse utsågs som skulle förbereda för bildandet av en hembygdsförening. Den bestod av, från Björlanda Herbert Hermansson och Arne Svensson, samt från Torslanda, Karl-Erik Jansson, Sven Gustavsson, Karin Sjöberg och Werner Wessberg.

Man tog också kontakt med elektriker Sven Ericson i Torslanda som även han hade planer på att starta en hembygdsförening, Sven hade medverkat i n artikel i GP nordväst den 18 maj 1977. Sven ingick sedan också i interimstyrelsen.

1977 den 25 augusti, hade interimstyrelsen ett möte i Torslanda centrum på Nolereds torg, där man tog åt sig tips från inbjudne skolinspektören Erland Forshult som delade med sig av erfarenheter från arbetet i hembygdsföreningen i Tuve.

1977 söndagen den 25 september kl.15
En kallelse till ett möte informerade befolkningen i Björlanda och Torslanda. Mötet skulle hållas i Låssby hemvärnsgård för att bilda en hembygdsförening. Men man träffades redan kl.13 för att gå en vandring, den nyligen invigda vandringsleden "bronsålderssundet".
Vid det efterföljande mötet kl.15 valdes Herbert Hermansson till mötets ordförande och Carin Sjöberg till dess sekreterare. Föreningen bildades med namnet "Björlanda-Torslanda Hembygdsförening", årsavgiften sattes till 15 kr./år och 54 närvarande antecknades som medlemmar samt en första styrelse valdes: Ordförande Sven Ericson, övriga ledamöter var Arne Svensson, Karl-Erik Jansson, Sven Gustavsson, Karin Sjöberg, Werner Wessberg. Suppl. Stina Ericson, Anita Olsson och Claes Kennroth. Revisorer Herbert Hermansson, Charles Johansson, suppl. Hadar Belin och Boris Bengtsson. Till valberedning valdes: Sven Hjärpe (SM), Kerstin Axelsson och Hadar Belin.

1978 föreningens styrelse: Ordförande Sven Ericson, v.ordförande Arvid Edvardsson, Sekreterare Carin Sjöberg, v.sekreterare Werner Wessberg, kassör Karl-Erik Jansson, ledamöter: Claes Kennroth, Arne Svensson, suppl.: Anita Olsson, Barbro Hansson och Lars Andersson.

1981 gavs den första årsboken "Hisingsbygd" ut. Där kan man läsa att föreningens emblem/sigill ritats av Åke Almén, Västra Hisings Härads sigill från 1680 har fått fungera som modell. Föreningens andra emblem som visar radbyn "Äckrera", har ritats av Barbro Hansson från ett gammalt fotografi, det sista av radbyn revs 1936 då flygfältet skulle utvidgas.

Så har det rullat på år efter år med många händelser och s k milstolpar som borde skrivas om här i denna text. Här måste ni medlemmar delta, t ex med tips om när olika saker hände. Här borde ni tänka till och berätta i skrift till undertecknad, tipsa om händelser i föreningens historia som borde kommas i håg till efterföljande generationer. TIPSA MIG OM NÄR GJORDES VAD - Tack.

Många olika personer har arbetat i föreningen sedan dess, i någon funktion i styrelsen, eller i olika aktiviteter inom föreningen. Det skulle vara mycket roligt att kunna rada upp alla personers namn och vad man arbetet med. TIPSA MIG OM NAMN VERKSAMHET OCH ÅRTAL - Tack.