Trakten
Björlanda-Torslandas historia i korthet | | | Under
1970-talet uppkom en diskussion om behovet av att bilda en hembygdsförening
på Västra Hisingen med de gamla socknarna Björlanda och Torslanda.
Även den del av Lundby som låg inklämt mellan Torslanda och Björlanda
kunde anses som en naturlig del, d v s Arendal, Härröd och Syrhåla. Dessa
bygder som under århundraden haft jordbruk och fiske som huvudnäring
hade nu blivit föremål för omfattande förändringar.
Många byar hade ödelagts. Övergången till stadsmässig
bebyggelse hade börjat på 1950-60-talen. Det var således hög
tid för att bevara minnen och föremål från gången
tid. Det skall dock påpekas att epokerna med fritidsbebyggelse och flyghamn
ägt rum tidigare. Intresset för sommarbostäder på
landet började vid sekelskiftet kring 1900. Först i Hjuviksområdet
dit man kunde ta sig med skärgårdsbåtarna. Bättre vägar
på 1920-30-talen och tillkomsten av bussförbindelser medförde
nästan något av en invasion. Affärer kom till på många
ställen. Göteborgs Flyghamn, som det från början
hette, invigdes 1923. Sjöflygplan förekom på den tiden varför
hamn kom in i bilden. Epoken avslutades 1977 då Landvetter och delvis Säve
tog över. Torslanda kommun bildades 1952 genom en sammanläggning
av de gamla socknarna Björlanda och Torslanda. Vårt område var
från 1950 utsatt för ett massivt tryck från politikerna i Göteborg
som ville införliva Björlanda och Torslanda med staden. Vi gjorde motstånd
i det längsta, den 1 januari 1967 kom vi dock att bli en del av Göteborg. Då
Torslanda kommun bildades 1952 var invånarantalet 2000, vid införlivningen
1967 hade invånarantalet ökat till ca. 6500 personer, främst genom
utbyggnaden av Noleredsområdet och villabebyggelse i Heljeredsområdet. Volvos
etablering i Sörred-Röraområdet startade 1959 med invigning under
pompa och ståt 1964. Småindustrier hade tillkommit i Östergärde
och Röd. WW | | | | 1968
den 26 september kl.17 startade man en stor (landets största hitintills)
flygkatastrofövning intill Torslanda flygplats. Man kan läsa
i tidniingsartiklar om detta att det var inte mycket som fungerade som det var
tänkt. Det var med andra ord behövligt med en övning. Länkar
till tidningsartikel 1
och 2. | | | | 1980
den 31 maj, brann "Blå hangaren" ner i en anlaggd brand.
Volvos oersättliga museibilar som förvarades i byggnaden, räddades
ut under dramatiska former. Länk
till bilder. | | | | 2012?
Torslanda åter egen kommun? En del anser att det är det enda
rätta och kämpar för detta i ett nätverk. Läs mer om
detta HÄR. | | | | | | Föreningen
Björlanda-Torslanda Hembygdsförenings historia | | | 1977
den 28 april, Werner Wessberg och Karl-Erik Jansson tog initiativet till ett
möte och samlade 15 personer i samlingslokalen Nolereds torg i Torslanda
centrum, för att bilda en hembygdsförening (närvarolista)
. En interimstyrelse
utsågs som skulle förbereda för bildandet av en hembygdsförening.
Den bestod av, från Björlanda Herbert Hermansson och Arne Svensson,
samt från Torslanda, Karl-Erik Jansson, Sven Gustavsson, Karin Sjöberg
och Werner Wessberg.
Man tog också kontakt med elektriker Sven Ericson
i Torslanda som även han hade planer på att starta en hembygdsförening,
Sven hade medverkat i n artikel
i GP nordväst den 18 maj 1977. Sven ingick sedan också i interimstyrelsen. 1977
den 25 augusti, hade interimstyrelsen ett möte
i Torslanda centrum på Nolereds torg, där man tog åt sig tips
från inbjudne skolinspektören Erland Forshult som delade med sig av
erfarenheter från arbetet i hembygdsföreningen i Tuve. 1977
söndagen den 25 september kl.15 En kallelse till ett möte informerade
befolkningen i Björlanda och Torslanda. Mötet skulle hållas i
Låssby hemvärnsgård för att bilda en hembygdsförening.
Men man träffades redan kl.13 för att gå en vandring, den nyligen
invigda vandringsleden "bronsålderssundet". Vid det efterföljande
mötet kl.15 valdes Herbert Hermansson till mötets ordförande och
Carin Sjöberg till dess sekreterare. Föreningen bildades med namnet
"Björlanda-Torslanda Hembygdsförening", årsavgiften
sattes till 15 kr./år och 54 närvarande antecknades som medlemmar samt
en första styrelse valdes: Ordförande Sven Ericson, övriga
ledamöter var Arne Svensson, Karl-Erik Jansson, Sven Gustavsson, Karin Sjöberg,
Werner Wessberg. Suppl. Stina Ericson, Anita Olsson och Claes Kennroth. Revisorer
Herbert Hermansson, Charles Johansson, suppl. Hadar Belin och Boris Bengtsson.
Till valberedning valdes: Sven Hjärpe (SM), Kerstin Axelsson och Hadar Belin. | | | | 1978
föreningens styrelse: Ordförande Sven Ericson, v.ordförande
Arvid Edvardsson, Sekreterare Carin Sjöberg, v.sekreterare Werner Wessberg,
kassör Karl-Erik Jansson, ledamöter: Claes Kennroth, Arne Svensson,
suppl.: Anita Olsson, Barbro Hansson och Lars Andersson. | | | | 1981
gavs den första årsboken "Hisingsbygd" ut. Där
kan man läsa att föreningens emblem/sigill ritats av Åke Almén,
Västra Hisings Härads sigill från 1680 har fått fungera
som modell. Föreningens andra emblem som visar radbyn "Äckrera",
har ritats av Barbro Hansson från ett gammalt fotografi, det sista av radbyn
revs 1936 då flygfältet skulle utvidgas. | | | | 1981
föreningens styrelse: Ordförande Sven Ericson, v.ordförande
Arvid Edvardsson*, Sekreterare Doris Dahlström*, v.sekreterare Claes Kennroth*,
kassör Hadar Belin, ledamöter: Britta Andersson, Lars Andersson, Carl
Zackrisson och suppleanter: Boris Bengtsson, Barbro Hansson, Karl-Östen Sjöholm*,
*=ingår i redaktionskommittén, årsavgiften 20 kr. medlemsantalet
161 vid årsskiftet 81-82.
| | | | 1982
föreningens styrelsee: Ordförande Arvid Edvardsson*, v.ordförande
Werner Wessberg, sekreterare Doris Dahlström*, v.sekreterare Claes Kennroth*,
kassör Lars Andersson, ledamöter Karl-Östen Sjöholm*, Carl
Zackrisson, suppleanter Britta Andersson, Boris Bengtsson och Barbro Hansson.
*=ingår i redaktionskommittén, årsavgiften 25 kr. medlemsantalet
262 vid årsskiftet 82-83.
| | | | 1983
föreningens styrelse: Ordförande Arvid Edvardsson*, v.ordförande
Werner Wessberg, Sekreterare Doris Dahlström*, v.sekreterare Karl-Östen
Sjöholm*, kassör Lars Andersson, ledamöter Claes Kennroth*, Carl
Zackrisson, suppleanter Boris Bengtsson, Sven Ericson och Britta Lösnitz.
*=ingår i redaktionskommittén, årsavgiften 25 kr. medlemsantalet
345 vid årsskiftet 83-84.
| | | | 1984
föreningens styrelse: Ordförande Arvid Edvardsson*, v.ordförande
Werner Wessberg, Sekreterare Doris Dahlström*, v.sekreterare Karl-Östen
Sjöholm*, kassör Lars Andersson, ledamöter Claes Kennroth*, Carl
Zackrisson, suppleanter Boris Bengtsson, Sven Ericson och Britta Lösnitz.
*=ingår i redaktionskommittén, årsavgiften 25 kr. medlemsantalet
402 vid årsskiftet 84-85.
| | | | 1985
föreningens styrelse: Ordförande Karl-Östen Sjöholm*,
v. ordförande Carl Zackrisson, Sekreterare Birgitta Olbin, v.sekreterare
Gerd Eliasson, kassör Lars Andersson, ledamöter Helga Jacobsson, Claes
Kennroth*, suppleanter Boris Bengtsson, Arvid Edvardsson* och Sven Ericson. *=ingår
i redaktionskommittén, årsavgiften 25 kr. medlemsantalet 465 vid
årsskiftet 85-86.
| | | | 1985
den 2 juli, hölls ett extra medlemsmöte
i församlingshemmet med anledning av eventuellt köp av gården
Amhult Lyse, för användning så som hembygdsgård. Frågan
bordlades. | | | | 1985
den 31 augusti och 1 september, visning av gården Amhult Lyse. | | | | 1985
den 8 september, höstmötet. Beslut togs om inköp av
Amhult Lyse som hembygdsgård, köpeskilling 215000 kr. | | | | 1986,
föreningens styrelse: Ordförande Sven Ericson, v. ordförörande
Claes Kennroth*, Sekreterare Birgitta Olbin, v.sekreterare Helga Jacobsson, kassör
Lars Andersson, ledamöter Kerstin Johanneson*, Sven Bernhardsson, suppleanter
Boris Bengtsson, Arvid Edvardsson* och Gerd Eliasson. *=ingår i redaktionskommittén,
i kommittén ingick även Doris Dalström, årsavgiften 30
kr. Medlemsantalet var 465 vid årsskiftet 86/87. medlemsantalet >560
i december 1986. | | | | 1986
den 20 januari, föreningens Karl-Östen Sjöholm och Claes
Kennroth sammanträffade med Inga-Lill Holst och Osvald Olsson, ägare
av gården Amhult Lyse. Dessa undertecknade föreningens köp av
gården att användas så som hembygdsgård. Tack vare generösa
medlemmar och ett stort bidrag från AB Volvo var förvärvet möjligt. | | | | 1996
den 27 juli, i Uddevalla på Bohusläns museum skall "Bohusläns
lapptäcke" (4x3 meter) avtäckas. 67 föreningar i Bohuslän
har bidragit med en "lapp" (30x30 cm) var. Vår förening
representerades av våra medlemmar i föreningens damklubb som gjort
föreningens bidrag, Anita, Margit, Ulla-Karin, Inger, Dagmar och Inga-Lill.
(bild) | | | | 2000,
en av föreningens medlemmar, Kjell Weber, tyckte att föreningen borde
finnas på Internet med en egen "hemsida", så efter OK från
styrelsen byggde Kjell denna hemsida och skänkte den till föreningen,
samt är än i dag 2011 dess webbredaktör. | | | | 2011
den 23 oktober, höstmötet förlades till Volvos fordonsmusée
i Arendal (länk).
Detta musée är en riktig pärla och väl värd
flera besök och ordenliga rundvandringar. Här har skapats en stor och
otroligt fin plats för företagets historia. Stort TACK till dess nuvarande
chef Sten-Åke Lyngstam (som guidade oss runt under hela vårt besök)
samt till den förre chefen för museet Heinz Linninger som kämpade
hårt för att skapa samlingen och lokalerna där samlingarna nu
kan visas för en intresserad allmänhet. I dessa lokaler fanns tidigare
snickeriet för Götaverken Arendalsvarvet. Alla som besöker museet
får garanterat en nostalgisk kick - alla har ju på ett eller annat
sätt en "relation" till någon eller några av Volvos
äldre bilmodeller, båtmotorer eller andra produkter. Vi hade här
ett mycket lyckat höstmöte med 77 deltagare som på slutet drack
kaffe och åt tårta. Att museet sedan ligger på
en mycket strategiskt historisk plats gör ju inte saken sämre.
År 1719 på sommaren mellan tisdagen 21 och fredagen 24 juli svischade
nämligen kanonkulorna i den täta krutröken just över den plats
där museet i dag ligger. Danskarna anföll då Nya Älvsborgs
fästning och den där förlagda garnisonen på 300 man. Danskarna
skrämde på detta sätt upp befolkningen inne i Göteborg så
till den milda grad att de som hade möjlighet lastade sina dyrbarheter på
vagnar och drog inåt landet. Efter ett på egen hand utformat smart
drag från chefen för Skaraborgs regemente (som låg förlagda
i Göteborg), gav tillslut danskarna upp och hissade på sina skepp signalen
"Hastigt återtåg". Kjell
Weber | | | | 2011-11-21
reserverades ett domännamn för flygepoken Torslanda flygplats. 2011-11-30
har hembygdsföreninen startat domänen "Torslandaflygplats.se".
Här finns mycket fakta om flygplatsen och dess verksamhet. Alla bilder och
fakta om flygverksamheten har den grupp personer som ligger bakom skrivningen
och utgivningen av boken om Torslanda flygplats, samlat in, och efter att de fick
trubbel med sin domän, erbjöd de detta till hembygdsföreningen.
Vi har därefter skapat domänen och lagt upp allt materialet, detta är
tänkt att växa allt eftersom vi tillsammans får tag i mer fakta
och bilder. Ni läsar får gärna bidra med fakta, händelse
och bilder, hör järna av er. Kjell
Weber | | | | | | | | | | | | (Fakta
är tagen från föreningens styrelseprotokoll m fl skrivelser) | | | | ----------- | | Hembygdsgården
Amhult Lyses historia | | | 1986
köptes gården Amhult Lyse för att bli vår hembygdsgård.
Men gården hade ett långt liv redan innan, det skulle vara trevligt
att kunna redogöra för det här. Ni som kan bidra med fakta, hör
av er. | | | | ----------- | | | | | | | | Historieskrivning
om föreningens verksamhet: Det har rullat
på år efter år med många händelser och s k milstolpar
som borde skrivas om här. Ni medlemmar har här
chansen att komma med tips och fakta om när olika saker hände. Tänk
till och berätta i skrift till undertecknad, tipsa om händelser i föreningens
historia som borde kommas i håg till efterföljande generationer.
TIPSA MIG OM NÄR GJORDES VAD - Tack. Många
olika personer har arbetat i föreningen sedan dess, i någon funktion
i styrelsen, eller i olika aktiviteter inom föreningen. Det skulle vara mycket
roligt att kunna rada upp alla personers namn och vad man arbetet med.
TIPSA MIG OM NAMN VERKSAMHET OCH ÅRTAL - Tack. | | | | Kjell
Weber | |
|